Samtal med en psykolog kommer ofta i varierande grad handla om vikten av att kunna stanna upp och försöka förstå sina egna reaktioner och uttryck. Vår psykolog Anne Fischer skriver om varför känslor är så viktiga för vårt välmående.

Känslornas palett

Att kunna skilja mellan olika sorters ledsenhet, glädje, lust och ilska är positivt för vårt psykiska mående. Det hjälper oss att förstå vad vi önskar, vill och behöver, precis som våra liv blir rikare och mer begripliga när vi kan skilja mellan olika smaker, färger och språkliga nyanser. Att kunna skilja på när man är ledsen, trött eller irriterad i stället för att sätta etiketten ”jag mår dåligt” på alla de tillstånden är mer till hjälp för att veta vad man ska göra härnäst. Vi blir också mer begripliga för omgivningen, när vi tydligare kan kommunicera våra behov och önskningar.

Somliga känslor känns förstås ofta mer välkomna än andra, men trots detta är de alla lika viktiga. Vissa gånger känns en känsla starkt och andra gånger svagt – irritation är exempelvis en lågintensiv form av ilska. Varje känsla gör sig ”hörd” genom specifika kroppsliga upplevelser, men det kan krävas lite träning att skilja vissa av dem åt.

Man kan förenklat säga att känslorna fungerar som motivation, information och kommunikation.

Motivation

Känslorna är vår mest grundläggande källa till motivation, ett medfött analysverktyg som snabbt skannar av vår omgivning och ger oss impulser till handling. Impulserna motiverar oss att undvika det som kan skada oss och istället närma oss det som är gynnsamt för oss. Blir vi jagade av ett lejon är det rädslan som gör att vi springer, vi är motiverade att försöka undvika faran. Även om det sällan är lejon som jagar oss idag är signalerna från vårt känsloliv till för samma sak: att berätta vad vi behöver göra för att vara trygga och utvecklas väl. Det är alltså känslorna som till stor del styr det vi gör, och det gäller i allra högsta grad även de känslor/kroppsliga tillstånd som vi inte är fullt medvetna om. Som den amerikanske psykologen Tomkins lär ha sagt: ”med affekt (känsla) kan vad som helst bli viktigt, utan affekt är ingenting viktigt”. Tänk dig att se en film eller en fotbollsmatch utan känslor och de fysiska aspekterna av spänning, lättnad och glädje – vilket sömnpiller!

Information

Känslorna är kroppens snabbaste informationssystem, en medfödd förmåga till instinktiv snabbanalys av den situation vi befinner oss i och vad vi behöver göra för att hantera den. Affekterna förmedlar både information till oss själva genom kroppens signaler (rädsla som i exemplet med lejonet skapar ökad puls, spända muskler och en impuls att springa) och information till andra genom ansiktsuttryck, tonläge och kroppshållning.

Kommunikation

På detta vis blir känslorna också information till dig själv och till din omgivning. Det är inte meningen att vi ska kunna dölja våra känslor. Vi är flockdjur, och hur någon i flocken känner är relevant för alla flockens medlemmar, kanske rent av avgörande för samarbete och överlevnad. Tänk på exemplet med lejonet – för gruppens överlevnad är det viktigt att de andra kan se att det är fara på färde, kanske innan du ens börjat springa.

Att navigera i känslorna genom affektfokuserad terapi

Det är inte alltid som vi själva är medvetna om vilka känslor som aktiveras inom oss. Andra gånger kan vi notera att det tillstånd vår kropp befinner sig i har en slående likhet med en känsla, exempelvis en tyngd som för tankarna till sorg eller ledsnad, eller en spändhet och irritabilitet som för tankarna till ilska, men vi har svårt att förstå varför. I affektfokuserad terapi övar du på att tillsammans med en psykolog stanna upp och uppmärksamma det som händer i din kropp för att bli mer begriplig för dig själv. Vi tar avstamp det känslomässiga landskapet för att begripliggöra våra upplevelser, handlingar och impulser. Det är en ”här och nu” upplevelse, där vi också går bakåt i tiden för att bättre förstå vad du lärt dig genom livet i din uppväxt. Vilka känslouttryck fanns det mer av? Mindre av? Var vissa uttryck och tillstånd mer välkomna än andra? Har vissa känslouttryck blivit skrämmande för dig?

Ibland förklarar jag det som att vi övar oss i att röra oss från den analyserande hjärnan och ner i kroppen, till det upplevelsebaserade, för att tillsammans upprätta en balans mellan tanke och känsla. Det kan kännas svindlande och svårt, och underlättas samtidigt av att det sker i samarbete och med stöd. Du är inte ensam. Vi stannar upp och uppmärksamma den information som finns i känslolivet, om vi ger oss tiden att lyssna och förstå.

« Tillbaka till bloggen